Hedvig Eleonora (1636 – 1715) Handel & Ekonomi

ETT DROTTNINGADÖME I MÄLARDALEN HANDEL EKONOMI Vid bröllopet med Karl X Gustav 1654 erhöll Hedvig Eleonora ett s.k. livgeding, ett område för hennes un- derhåll vars syfte var att ge änkedrottningen ekonomisk säkerhet efter Karl X Gustavs död. Livgardet omfat- tade län och härader samt slott och diverse städer. Änkedrottningens intäkter bestod av räntorna från dessa områden samt delar av kronans intäkter som t.ex. tullinkomster. Hedvig Eleonora intog den högsta makt- positionen inom sin förvaltning och bestämde över viktiga åtgärder angående finansförvaltningen. INTÄKTER UTGIFTER Spannmålsränta Kopparränta Hovsunderhåll Statsunderhåll Hedvig Eleonoras hovstat var ekonomiskt sett frånkopplad från den kungliga Det krävdes även att änke- Hedvig Eleonora fick större delen av räntan i form av spannmål och andra naturprodukter. Varje år fick hon kring 10 000 tunnor, som var föremål för en omfattande handel med olika aktörer såsom köpmän, bryggare och bruk- Sedan 1600-talet export- erades inte enbart råkoppar utan även smidbar gårkoppar. På det sättet blev koppar- Falun Kopparproduktionen var koncentrerad till Kopparberget vid Falun. Dessutom levererades spannmål ända hit för Kopparbergets försörjning med drottningen skulle finansiera statsunderhållet i de andra slotten i livgedinget. Utgifterna i livgedingets förvaltning och dess olika stater var relativt konstanta. Dessa finansierades till hovstaten. produktionen (och dess skatt) en drivande kraft i Sveriges ekonomi. I heiratsnotulen 1654 fastslogs att Hedvig Eleonora varje år skulle erhålla en del denna skatt samt 636 skeppund (108 ton) gårkoppar som hon sålde i Stockholm. Det fanns 93 anställda för hovstaten och 19 anställda för hostallet. Med förtäring och lön var hovunderhållet den största enskilda utgiften i änke- drottningens ekonomi. sägare. År 1673 svarade spannmålsintäkter för mer än häften av änkedrottningens ekonomi. stor del av kopparräntan, stora sjötullen och småtul- larna. livsmedel. HANDELSVÄGAR Sjötullen och småtullarna Tobak- & livländska arrendet Grängshammar O Slottsbygg & renovering Handpenningar & gåvor Sedan 1620 togs tullinkomster ut både av inrikeshandel (handel inom Sveriges städer, s.k. småtullarna) och utrikeshandel (export via havet, s.k. stora sjötullen). Tobakskompaniet, ett bolag ansvarig för tobaksimport från Amerika, innehade monopol i Sverige sedan 1662. Varje år betalade kompaniet 120 000 daler kopparmynt till kronan för att få behålla sitt monopol. Detta arrende fick Hedvig Eleonora en del utav. Vidare beslöts det 1671 att änkedrottningen skulle få olika gods i Lettland som en del av livgedinget, då fordringar hos kronan inte alltid kunde betalas. Hedvig Eleonora bedrev till en början inga renoveringsarbeten vid Gripsholms och Strömsholms slott, utan satsade mycket resurser på Drottningholms slott och senare Vadstena slott. Kostnader för byggnadsarbeten på de olika slott varierade från år till år och gick oftast utanför den finansiella ramen. Hedvig Eleonora var därför vid några tillfällen tvungen ta upp lån i riksbanken och be om en resurstillskjutning från Karl XI. Ett stort konto var handpennin- gar, dvs. Hedvig Eleonoras personliga utgifter som bl.a. gick till omfattade välgörenhet. Hon betalade också löner i form av spannmål och skänkte Då Hedvig Eleonoras inkomster till stor del bestod av råvaror som spannmål och koppar gällde det att Garpenberg Avesta bruk Här skedde produktionen av gårkoppar, vilket är en raffiner- ingsprocess av råkoppar. Dessutom såldes spannmål till bruksägaren i Avesta. bedriva handeliområdet. - Kopparförsäljning Genom sitt livgeding fick Hedvig Eleonora en del av stora sjötullen samt lilla tullen från städerna inom livgedinget. Det fanns endast två städer som hon inte fick tullarna O Norrbärke Spannmålsförsåljning tunnor med säd till behövande. O Spannmålsförsäljning Hon skänkte även en ljuskrona i silver till Riddarhol- mskyrkan i Stockholm - till minne av Karl X Gustav. Handelstad Söderbårke ifrån: Mariefred och Vadstena. När det gäller spannmål var kunderna till övervägande bryggare i Stockholm. Dessa fick spannmål som en del av betalningen för sina leveranser av öl till änkedrottningens hov. Spannmål såldes även till diverse bruksägare i området. Slott i livgedinget Hedvig Eleonoras intäkter år 1683 Belopp i daler silvermynt Hedvig Eleonoras utgifter år 1683 Belopp i daler silvermynt O Kopparförsäljning Livgedingets räntor 48 00 Hovstaten 42 000 Gårkopparen som producerades vid Avesta bruk transporterades till Västerås och sedan med båt eller via landvägen till Stockholm. Köpare initierade handeln genom att ta kontakt med änkedrottnin- gen eller hennes guvernör och de skulle svara för transportkostnad- erna från Avesta till Stockholm. Kopparränta 32 000 Hovförtäringen 38 000 Stora sjötullen Västerås Underhäll av staterna 20 000 27 000 Stockholm Här fanns det många handels- och köpmån som varorna saldes till. Spannmål handlades for silvermynt och öl, koppar såldes. Tobaksarrendet 14 000 Slottbygg & renovering 25 000 Nora Extraordinarie räntor Husgeråd och möbler 13 000 13 000 Livländska arrendet 10 000 Köping Handpenningar 12 000 Silvertillmyntning 6 000 Expenser, gåvor m.m. 10 000 Lilla tullen 2 000 Hovstallet 8 000 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 LIVGEDINGETS HISTORIA MANTAL I LIVGEDINGET Hedvig Eleonoras livgeding omfattade från början Gripsholms län, Strömsholms län och Eskilstuna län. Senare utvidgades området med Vadstena slotts län i Östergötland och Svartsjö län på Mälaröarna. Då en av änkedrottningens intäkter kom från livgedinget användes ett speciellt mått som kallas för mantal. Genom den beräknade man hur mycket ränta varje gård skulle betala. Diagrammet nedan visar hur mycket mantal varje län i livgedin- Godegård Finspâng get hade. Förutom områden som tillkom på grund av officiell utvidgning köpte änkedrottningen även diverse slott. Särförvaltningen av livgedinget upphörde 1719, fyra år efter Hedvig Eleonoras död. Änkedrottningens livgeding var det sista i Sverige. År 1720 förbjöds utdelning av livgeding i form av län och land. Eskilstuna Vad är ett mantal? Strömshoims 653 Mantal var ett officiellt mått för mark i Sverige. Det handlade dock inte om yta utan snarare om markens odlingskvalité. Eftersom spannmål och andra naturprodukter under den tiden var ett mycket vanligt betalningssätt låg mantal till grund för beskattning. 1654 (September) Heiratskontrakt Vadstena län Spannmål från Vadstena län kõptes nästan uteslutande av bruksågare i Östergötland, främst till bruken Godegård och Finspång. LÄN Gripsholms län Strömsholms län Eskilstuna län Hur stort är ett mantal? 1654 (Oktober) Heiratsnotulen 1656 Livtidsdonation Sedan 1660 har det skett så stora förändringar så att det idag inte finns några entydiga sätt att berākna hur stort ett mantal var då. En grov uppskattning visar dock att 1 mantal motsvarade 8 tunnors utsäde som kunde odlas. SLOTT 1322 LÄN 1665 Gripsholms slott Strömsholms slott Överföring Vadstena län Vadstena STAD SLOTT 1661 LÄN Vadstena slott Eget köp Svartsjö län Strängnäs Eskilstuna Mariefred Torshälla STAD SLOTT Drottningholms slott 1669 1679 1685 M SLOTT Svartsjó slott Vadstena A HÄRADER Eget köp Överföring Eget köp Åkers Osterkarne Västerkarne A HÄRADER Göstrings Aska Lysings Daga Öknebo Selebo A HÄRADER A HÄRADER t SLOTT # STAD tat SLOTT Dals Lovö socken Färentuna Jakobsdal (Ulriksdal) slott Skänninge Tynnelsö slott Formgivning & Illustration: Antonia Hulha | Mobil: 0760911088 -E-Mail: [email protected] | Mälardalens Högskola Källor: http://en.wikipedia.org/wiki/Mantal | Brunius, ., Asker, B. Änkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding 1660-1719, Kungliga antikvitets akademien Gripsholms 875 350 272